??Masada shall never fall again!? A study about Masada as an Israeli national myth during the 20th century? by Sara Tibblin. This essay is about the Israeli national myth of Masada, a cliff in the Negev desert that was the setting of a collective suicide in 73 AD, at the end of the Jewish uprising against the Romans. This story has later been rediscovered and has during the 20th century become a national myth in Israel. This essay will examine how the national myth of Masada has been used in different contexts in Israel during the 20th century and which part it has played when it comes to the national identity of Israel. My findings have afterwards been explained with help of Eriksens theory regarding national myths from the book Historia, myth och identitet (History, myth and identity) (1996).   .

Federationen Jugoslaviens splittring medförde att de fem republikerna: Serbien & Montenegro, Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Slovenien och Makedonien som ingick i federationen blev självständiga stater. Detta medförde att människorna fick en ny identitet. Jag har gjort en studie omfattade tolv intervjuer. Jag ville få reda på om det finns konflikter mellan de tre etniska tillhörigheterna som drabbades hårdast under kriget, vilka var serber, kroater och bosnier. Jag sammankopplade det empiriska materialet som jag har fått fram genom en kvalitativ metod där intervjuer är min utgångspunkt med relevanta teorier.

The purpose of this thesis is to examine the role of nationalism in the former Yugoslavia conflicts, with focus on the most involved parts: Serbia, Croatia and Bosnia and Herzegovina. The conflict was characterized by extensive ethnic cleansing between all ethnic groups (Muslims, Croats and Serbs). This study looks at three different nationalism theories formulated by Ernest Gellner, Benedict Anderson and Thomas Hylland Eriksen through a case study of former Yugoslavia. When the president of former Yugoslavia, Josip Broz Tito died and the communism in Europe was brought to an end Yugoslavia went towards its disintegration. This is when nationalism and ethnic separatism begins.

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity.

According to old european tradition the ideal national state has a unified people, but in reality practically all states has one of several minorities that to a smaller or greater degree differs from the majority. One such minority that have been present in many countries and managed to avoid becoming completly assimilated are the jewish people. Their dream of a state of their own eventually lead to the founding of the state of Israel where they themselves are now in majority. The purpose of this report is to study how the jews historic experiances has affected the political parties in Israel, how they choose to meet the ?challenge? of their own minorities och whatever they treat different minorites differently.

Research regarding the maintenance of the Sami language shows that the Swedish society has a big influence on the development of the Sami identity and also the maintenance of the Sami language. The assimilation of the Sami language and the traditional Sami religion was forced mainly by the Swedish education form and the Swedish church. In modern times many different forms of Sami identities have been developed due to the scattering of the Sami people, and also because of the urbanization of the Swedish society. The Sami nature religion is still alive in the Sami group, thanks to the mythological stories told and preserved by their oral  tradition. The purpose of this assignment was to make research of how the Sami identity is being presented in three current Swedish books.

Syftet med undersökningen var att se om det finns arbets- konflikter inom vården och hur män klarar av att hantera dessa eller om det fanns andra problem som var av något värde i dagens samhälle. Jag har tidigare arbetat med vård i ca 2 års tid. Mitt arbete med intervjuer utfördes i tre olika städer i södra Sverige under hösten 2006. Min frågeställning är i projektet: ?Hur hanterar män konfliktsituationer inom vården??.

Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra hur pedagoger på uteförskolor använder utemiljön för att stimulera barnens språkutveckling. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare språkstimulerande i en utomhuspedagogisk verksamhet? Hur tas miljön till vara i det språkstimulerande arbetet? Hur synliggörs dokumentationen av barnens lärande i en utomhuspedagogisk verksamhet? I teoridelen har vi bland annat använt Germund Sellgrens (2005) och Gösta Skoglunds (1994) teorier kring vad det innebär att arbeta utomhuspedagogiskt. De berättar att lärande utomhus ger rikare intryck och djupare kunskap. Det handlar om att utnyttja naturen som läromedel i en mängd olika sammanhang.

Uppsatsens undersökningar har både en kvalitativ och kvantitativ karaktär. Enkätmaterialet har givit uppsatsen den kvantitativa kvaliteten då vi låtit lärare och elever besvara enkäter angående hur man hanterar mobiltelefoner i klassrummet och sedan har vi utifrån dess data fått resultat som gett oss en grund till hur elever och lärare ser på mobiltelefonanvändandet. Vi har i enkäterna låtit både lärare och elever besvara, dels frågor där svarsalternativen varit givna men även öppna frågor som gett den svarande möjligheten att förklara och utveckla sina svar. Vi har parallellt med dessa enkäter också tittat på de regelverk som skolorna har angående mobiltelefoner och hur dessa får användas i och under lektioner. Denna undersökning har varit en kvalitativ undersökning eftersom vi tagit fasta på formuleringar och tolkat dessa.

This thesis in social anthropology is based on the inner essence, manifestations and tendencies of Scottish nationalism and regionalism. The thesis intends to investigate how Scottish nationalism and regionalism are related to each other. It is meant to highlight the meaning of the Wallace-myth for maintenance of the Scottish national consciousness and to illuminate factors lying behind this myth. It is also meant to study how Turner, Lévi-Strauss, Anderson, Eriksen, Hobsbawm and Hettne?s theories work in the Scottish field.

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur lokal dagspress i Västerbottens län framställer konflikten i Västerbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser när det gäller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren. Fokus ligger på den rådande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhållande till hur den infallsvinkel som tidningarna själva väljer att förmedla kan tolkas utifrån ett etnicitetsperspektiv.Frågeställningar:Vilka diskurser återfinns i rapporteringen från den rådande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren?Vad kan man, med hjälp av ovanstående, utläsa av detta I förhållande till konfliktens reproduktion?Vad kan man säga om konflikten som den framställs i Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv?Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ?andra? parten i konflikten. Detta gäller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan även de artiklar skrivna av journalister.

Abstract Denna uppsats handlar om hur kulturarv och kulturell mångfald uppfattas bland några pedagoger på tre svenska skolor som är mångkulturella arenor. Vår undersökning ingår i forskningsfältet Mångfald i förskola och skola. Vårt syfte med detta arbete är att lyfta fram pedagogernas uppfattningar kring kulturarv och kulturell mångfald. Detta på grund av att få en ökad förståelse och samtidigt få fram en tydlig och klar bild av hur man som pedagog på bästa möjliga sätt kan hantera de olika situationer som uppstår på grund av kulturella olikheter inom dagens skola. Undersökningen genomförde vi genom att intervjua och observera fyra pedagoger med inriktning mot grundskolans tidigare år på tre olika skolor i Malmö. Vi har genomfört observationerna under en skoldag i respektive pedagogs klass och därefter har vi utfört intervjun med respektive pedagog.